Hej, hur mår du? En till synes trevlig fråga och kommer automatiskt när man träffar någon eller pratas vid på telefon, eller hur? Bra i 99% på av alla lägen. Men om du ställer frågan av automatik och du biter dig i tungan precis när du har uttalat orden till någon som inte alls mår bra. Vad skall hen svara? Bra? Dåligt? Och vad vill vi att hen skall svara? Bra? Dåligt? Vill vi egentligen höra hur hen egentligen mår? Orkar vi?
Var hemma hos min syster med familj i Uddevalla för några veckor sedan. Jag skrev ju om hennes kamp mot cancern i detta inlägg. Och hon fortsätter att kämpa och hon är så modig!! Men det är inte lätt och det är inte så att hon känner att hon är tacksam för att hon lever. Hon kämpar för mycket varje dag.
Jo, visst är hon tacksam för att hon lever men på sitt eget sätt. Inte så där käckt som vi ibland kan läsa om i tidningar. Men hon vet ju inte hur länge… Bukspottkörtelcancer är ju INTE botbar.
Just nu går hon igenom en tuff strålbehandling, fem dagar i fem veckor. Inklusive resa från Uddevalla till Göteborg, varje dag, då hon måste ta in på Uddevalla lasarett på nätterna för att få dropp då hon tappar vikt, hela tiden.
Tänker på henne varje dag! Är orolig för henne varje dag!
Men åh vad mysigt det var att hälsa på henne och hennes fina familj. En av hennes döttrar kom upp från Göteborg med man och liten söt dotter för att hälsa på och umgås. Hennes andra dotter ville också hälsa på men hennes lilla tjej var sjuk och med strikt besöksförbud mot små elaka barnbaciller för mina kära syster, gjorde att vi inte kunde ses.
Vi träffade vår bror med fru, var på stan, åt färska räkor som sig bör när man är på västkusten, åt semlor som sig bör när man är och hälsar på i februari, hälsade på våra föräldrars grav, vi gjorde små utflykter och vi pratade i massor. Fina dagar tillsammans!
Är så tacksam för den fina vård som hon får. Det kan nog inte bli bättre så hoppas att de finner något botemedel och/eller att hon svarar fint på behandlingarna som hon får. Min allra käraste syster! Kram Catharina