Jag = den itusågade damen eller när livet tog HELT stopp…

Tänk, livet tog stopp. Bara så där. Är helt sängliggandes sedan i tisdags morse. Alltså, HELT sängliggande. Nu inne på fjärde dagen med vila (kan inget annat) och smärtstillande och jag kan idag sätta mig upp. Har fått hembesök av vår husläkare för smärtstillande sprutor och igår fick jag dropp. Det jobbigaste, ja förutom att det gör ont som att tusen knivar kör rakt in i ländryggen och när det slår till så skriker jag rakt ut, för jag kan inte annat. Och tänk, att man bara kan längtar efter att är kissa. Just nu kissar jag i en hink (förlåt mindre intressant info) så LÄNGTAR efter att bara kunna gå på toaletten, själv. Och att duscha.

Just nu är det maken som är allt mitt stöd. Han är en helt fantastisk sjuksköterska. Trodde jag faktiskt inte. Samt allt stöd jag får från min familj och mina vänner.

Så vad har hänt?

Har haft känningar i ryggen senaste veckan, mer än normalt, och när jag skulle resa mig upp från sängen i tisdags small det till. Nerver i ryggmärgen har kommit i kläm. Bara vila och smärtstillande hjälper i detta läge. Men det är nervöst. När kommer jag upp ur sängen?

Julen får vänta…

…tills jag åtminstone är på benen. Men har ju planerat huset fullt i två veckor. Nåväl, får pausa de tankarna och bara koncentrera mig på att komma på benen.

Kram från sjuksängen! Catharina

Inga kommentarer

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras