När livet blir viktigare än träning och kost! Ja, den insikten vaknade jag upp till imorse. Jag skrev ju i mitt förra inlägg att maken förmodligen har hjärtsvikt, 55 år fyllda. Just nu är det mycket undersökningar varje dag och halva dagarna går åt att sitta hos läkaren. På måndag skall han få ett ekg att bära med sig i 24 timmar. Han är helt slut och sitter upp och somnar och två nätter på raken har han fått andnöd, så frisk är han inte.
Och ja, jag är riktigt orolig. Funderar på vem jag skall ringa om det händer något, har kollat upp larmnumret här i Österrike (och det är 112 eller 144 direkt till ambulans).
Och maken är ju min träningskompis, ja vi gör förresten allt ihop. Så just nu får faktiskt träningen vänta lite. Har faktiskt inte lust att ge mig iväg utan honom, inte just nu i alla fall så tar några dagar paus till. Tills vi vet mer, i alla fall!
Och pratade med min syster igår, om just maken, hon är ju sjuksköterska så skönt att få lite mer objektiv syn på makens tillstånd. Men du som följt min blogg ett tag vet ju att min syster själv är sjuk; bukspottskörtelcancer. Hon har haft det sedan 2012. Just bukspottkörtelcancer går i dagsläget inte att bota så det i sig gör ju att man vill gråta. Men hon fortsätter att kämpa, år ut och år in.
Att kämpa år ut och år in
Sedan två år är hon sjukskriven på heltid och får alla de behandlingar som hon kan få. Förra året var ju hon och maken på besök hos oss och vi hade en helmysig helg i Wien. Då hade hon inget hår, men vi hade kul med hennes peruk, nu har håret vuxit ut igen. Men nu går hon ner i vikt, och har gjort det sedan förra året. Och hon har numera kontakt med det pallitativa teamet där hon bor. Från bilden ovan, har hon gått ner 20 kilo. Hon har alltid sett ”frisk” ut men nu ser hon att de hon träffar reagerar på att hon har gått ner så mycket i vikt. Mao hennes sjukdom speglas i andra människors ögon. Åhhh kära syster!
Mina närmaste kämpar på
Så två av mina närmaste har det tufft just nu, och det är klart att man påverkas. Och att man börjar fundera på livet, framtiden och vad som är viktigt. Det är lätt att springa på och jaga; jaga pengar, befordran, bättre kompisar, bättre kropp, smalare kropp… och är man i ekorrhjulet är det svårt att stanna upp. Om inte hjulet självt gör tvärstopp som för mig med min omställning. För nu är mitt liv något helt annat än ett liv i ett ekorrhjul. Vilket är fantastiskt på alla sätt och vis. Men ibland behöver man, tyvärr, bli påmind på att livet inte är ett rakt streck.
Har du upplevt något liknande? Hur var det? Vore intressant att höra.
Kram från ett sommarvarmt Flachau! Catharina
Vet inte riktigt var jag ska börja men min träning och rätt kost har hjälpt mig att komma tillbaka till livet. Jag mår så mycket bättre och orkar med allt på annat sätt. Den träningsform som har hjälpt mig mest är löpning och yoga.
Skickar Styrke kramar till Dig. Njut av livet och var med dina nära och kära men som jag skrev tidigare träning är viktig inte bara att fysiskt må bra utan även att man blir ”Hjärnstark” att man även mår psykiskt bra.
Eliza
Hej Eliza, och tack för dina styrkeord!! Och ja, håller absolut med dig om att det är viktigare än många tror med just träning och rätt kost. Vi får hålla tummarna att de hittar vad som är fel på maken, och att min syster får vara med oss ett bra tag till. Nu skall jag ta dig på orden och köra ett lätt yogapass ute i vår trädgård. Kram Catharina